Helg i skärgården
Affe tog båten ut till landstället Sandhamn, det var mycket folk som trängdes ombord men detsomer ojandes kommentarer om hur söt den svarta lilla hunden var. Affe trivdes under en av turisternas långa klänningar.
Under paraply (som kanske inte hjälpte så mycket mot värmen men men) på stranden hans
Måset vara bästa bilden i mannaminne på denna hund
En annan liten busehund kom och sällskapade!Hej Matte och övriga familjen!
Det är jag, Affe, som skriver. Det tog några dagar men nu har Ted lärt mig skriva på datorn. Det svåraste är att trycka ned tassen på endast en tangent i taget när jag blir ivrig
När dom skriker som värst på fotbollen i TV på kvällarna brukar jag ta skydd under ett bord, om huset kanske skulle skaka sönder.
Jag brukar ta med mig Ted ut på promenader varje dag. Det är ju mycket som ska göras. Vi går samma runda varje gång! Ted sa till en granne att han lånat mig. LÅNAT! Det var ju jag själv som valde att flytta hit när ni bara stack till något ställe ÄNNU varmare än här.
På vår runda finns det många dofter. En gång stog jag så länge och drog in en härlig doft en så jag fick hosta och nästan ramlade omkull.
Igår kväll såg vi en hare. Han satt där bara mitt på en trädgårdsgång och såg ur-fånig ut. Vilka öron! Jättelånga som står rakt upp. Han bara SATT där! Jag låtsades inte vara intresserad utan lyfte ett bakben för att pinka revir. Då stack haren. Den trodde antagligen jag tänkte sparka honom.
När det blir för tråkigt i huset brukar jag morra några gånger åt något ljud jag hör utifrån. Då blir Ingrid och Ted allt förvånade! Men jag skämtar också med dem. En dag lyfte jag på skoj ett bakben mot deras stora brevlåda. Gissa om dom skrek! Och i morse låg jag alldeles tyst på ett mörkt fårskinn i en fåtölj medan Ingrid letade efter mig i tio minuter på alla våningar.
När jag är ute med Ted och han tar fram en blå påse brukar jag skämta genom att gå in och sätta mig under en så låg buske att han inte kommer åt. En annan dag skojade jag genom att ställa mig i stånd med ena bakbenet bakom det andra och svansen stel när jag såg en parkerad motorcykel 25 meter bort. Ted trodde säkert att det var en schäfer. Tidigt på morgnarna går jag in och nosar på Ingrids hand så att hon vaknar. Hon förstår ju att det är jag men säger:
Ted, låt bli!
Mathållningen är okej. Köttbullar och leverpastej. En gång försökte Ingrid blanda köttbullarna med morotsstrimlor. Det tricket klarade jag lätt av.
Viv, Viv som hundarna säger här på ön!
Affe
Hej Matte och övriga familjen!
Det är jag, Affe, som skriver. Det tog några dagar men nu har Ted lärt mig skriva på datorn. Det svåraste är att trycka ned tassen på endast en tangent i taget när jag blir ivrig
När dom skriker som värst på fotbollen i TV på kvällarna brukar jag ta skydd under ett bord, om huset kanske skulle skaka sönder.
Jag brukar ta med mig Ted ut på promenader varje dag. Det är ju mycket som ska göras. Vi går samma runda varje gång! Ted sa till en granne att han lånat mig. LÅNAT! Det var ju jag själv som valde att flytta hit när ni bara stack till något ställe ÄNNU varmare än här.
På vår runda finns det många dofter. En gång stog jag så länge och drog in en härlig doft en så jag fick hosta och nästan ramlade omkull.
Igår kväll såg vi en hare. Han satt där bara mitt på en trädgårdsgång och såg ur-fånig ut. Vilka öron! Jättelånga som står rakt upp. Han bara SATT där! Jag låtsades inte vara intresserad utan lyfte ett bakben för att pinka revir. Då stack haren. Den trodde antagligen jag tänkte sparka honom.
När det blir för tråkigt i huset brukar jag morra några gånger åt något ljud jag hör utifrån. Då blir Ingrid och Ted allt förvånade! Men jag skämtar också med dem. En dag lyfte jag på skoj ett bakben mot deras stora brevlåda. Gissa om dom skrek! Och i morse låg jag alldeles tyst på ett mörkt fårskinn i en fåtölj medan Ingrid letade efter mig i tio minuter på alla våningar.
När jag är ute med Ted och han tar fram en blå påse brukar jag skämta genom att gå in och sätta mig under en så låg buske att han inte kommer åt. En annan dag skojade jag genom att ställa mig i stånd med ena bakbenet bakom det andra och svansen stel när jag såg en parkerad motorcykel 25 meter bort. Ted trodde säkert att det var en schäfer. Tidigt på morgnarna går jag in och nosar på Ingrids hand så att hon vaknar. Hon förstår ju att det är jag men säger:
Ted, låt bli!
Mathållningen är okej. Köttbullar och leverpastej. En gång försökte Ingrid blanda köttbullarna med morotsstrimlor. Det tricket klarade jag lätt av.
Viv, Viv som hundarna säger här på ön!
Affe
